 |
|
 |
| Fotot här ovan har alltid fascinerat mej
och jag minns att min mormor berättade hur väldigt förtjust hon var i sin far och hur stolt
hon var över hans yrke. Skulle tro att hon ibland drog nytta av det i sin barndom, då hon blev osams med lekkamrater!
"Min pappa är polis!" var ju en replik som kunde skrämma potentiella mobbare!
Mormor talade ofta om Tullhusen vid Norrtull och jag fick det tydliga intrycket att att familjen bodde där! Bostaden var i ena huset och polisstationen i det andra. Mormor kunde ibland få höra hur fyllerister skrek och dunkade i väggen till ett av boningsrummen! Kanske boningshuset inhyste en reservlokal som användes då den ordinarie arrestlokalen var full? Jag och mormor besökte Tullhusen på 50-talet, men då användes de som café och konditori. Carl-Johan Cronlund, museiintendent vid Polismuséet i Stockholm har hjälpt mej med lite fakta, men jag är alltid på jakt efter mer! Agrell föddes den 15 juli 1868. Han anställdes 1892 och blev ordinarie konstapel den 30 juni 1893. Han avled den 24 augusti 1910. Han tjänstgjorde då vid 5:e polisdistriktet, Adolf Fredrik, adress Kammarkargatan 36 . Stationen låg på samma adress redan då han anställdes i kåren. |
| Svensk Polistidning
1910 publicerade följande angående jordfästningen: " Söndagen den 28 augusti vigdes till grafvens ro å Norra begrafningsplatsen stoftet efter konstapeln Carl Fredrik Agrell i 5:te distriktet i Stockholm. Agrell var af kamraterna uppskattad för sitt glada humör, som ej ens den tärande sjukdom, hvaraf han de sista åren lidit, kunde helt förtaga, tills han i blomman af sin ålder bäddades i en för tidig graf. Han avled den 24 augusti. Agrell var född den 15 juli 1868 och tillhörde Stockholms poliskår sedan 18 år tillbaka. Vid begrafningen bildade distriktets personal häck vid grinden och följde sedan i sluten trupp processionen till grafven under det kårens musikkår spelade Carl XV:s sorgmarsch. Pastor Berglund, som förrättade jordfästningen, höll ett gripande griftetal, hvarefter musikkåren intonerade Integer vitae och Stilla skuggor. Agrell sörjes närmast af maka och två barn samt en talrik vänkrets. Frid öfver den glade kamratens minne!" |
|
Ja, så väl omskriven var Carl Agrell
efter sin död. Min moster Maud har berättat att han dog av diabetes, alldeles
för tidigt och alldeles i onödan! "Hade han bara fått en sockerbit, så hade han inte
dött då" säger hon! Men vem vet? Man visste ju inte lika mycket om
diabetes då, som man gör nu! De gamla tullhusen övertogs av polisen efter polisreformen 1850. Huvudstationen för distriktet låg dock på den "ordinarie" adressen. Det ålåg personalen ur 5:e distriktet att patrullera på Norra kyrkogården inte så långt från tullhusen. Dock bodde man aldrig på stationen som gift! Det stämmer ju inte med mormors berättelse! Vad är då sanningen om hennes barndomsminnen från Tullhusen? Svaret på den frågan söker jag just nu! |
| Här är de gamla tullhusen där min mormors far var stationerad, enligt vad min mormor berättat. |  |
De står fortfarande kvar, men obebodda. De är dock byggnadsminnen! Bild: Stockholms Stadsmuseum. |
 |
 |